Storstädning av garage, källare och allmänna utrymmen

Varje fastighet har ytor som alla använder men ingen riktigt äger: garaget, soprummet, cykelrummet, källargångarna. De syns i varje vardag, de slits därefter, och de hamnar nästan alltid sist på städlistan. Det är ett misstag, för det är just de ytorna som sätter standarden för hela huset.

Det ingen ser: garaget, soprummet, cykelrummet

En förvaltare eller styrelse räknar gärna trapphusen som fasta punkter. Allmänna utrymmen räknas ofta som “vid behov”, vilket i praktiken betyder aldrig. Samtidigt är det dit smutsen flyttar: gruset från däcken, sanden från skorna, lukten från soporna och dammet från cykelhjulen.

Ett årshjul löser det. Fyra punkter, en per säsong, och varje utrymme får en fast frekvens i stället för en förhoppning.

Garaget: grus, salt och betong

Garaget är den yta som tar mest, och nästan allt kommer inifrån bilarna. Vinter och vår drar in grus och saltslask, och sanden som ligger kvar mal ned i betongen och kan kosta pengar i längden. En grovgörning på våren, när gruset ska bort, gör mer än tre städningar i december.

Det som avgör hur ofta: hur många bilar som kör in och ut varje dag, om det kommer in snö och grus, och om det finns golvbrunnar och sandfång som behöver hållas fria. Det sista är inte städning i vanlig mening, men det ska in i årshjulet ändå.

Soprummet: lukten sitter i golvet

Soprummet är den yta som det pratas mest om i en förening, och den som städas minst. Lukten som folk klagar på sitter sällan i kärlen, den sitter i golvet och i väggarna där vätska läckt ned genom åren. Sopning tar dammet, men inte det som trängt in.

En ordentlig rengöring av golv och väggar, en till två gånger om året och gärna försommar, tar bort det mesta. Lägg gärna tömningsdagen till samma vecka, så står utrymmet tomt och kallt medan det skuras.

Cykelrummet och källargången

Cykelrummet samlar damm, sand och ibland vatten, särskilt där snösmältningen får ligga kvar. Källargångarna får sitt av skor och av luft som står still. För båda räcker två insatser per år, en på våren och en i september, och de tar lite tid eftersom ytorna är enkla.

Det som gör skillnad i de här utrymmena är inte frekvensen utan att inget glöms: ledstänger, armaturer, innerdörrar och öppningar. En gång per år ska de torkas av, och det är den detaljen som boende faktiskt lägger märke till.

Årshjulet för en fastighet

• Mars till april: garaget grusas av och grovgörs, cykelrummet öppnas för säsongen, entréer får sin vårinsats.
• Maj till juni: soprummet storstädas med golv och väggar, källargångar och ledstänger torkas av.
• September: ängarna efter sommaren: cykelrum, källare och garage får höstinsatsen innan grus och löv kommer in.
• November till februari: underhåll i stället för storstädning. Håll undan sand och slask, och lägg de stora insatserna till våren.

Skriv in i avtalet vem som gör vad vid varje punkt, för det är glappet mellan styrelse och firma som kostar pengar i längden.

När det är dags att ta in hjälp

En del kan ni göra själva, och det ska ni förstås göra. Ett soprum kan skötas löpande av boende, och en städdag klarar källargångar och förrådsgolv. Det som är svårt att avtala bort till en lördag är de tunga jobben: betonggolv som ska skuras, höga utrymmen och lister som ska torkas.

Har ni redan ett trappstädningsavtal är steget litet: guiden om allmänna utrymmen och ansvar reder ut vem som gör vad, och trappstädningens sida har upplägg och avtal från 3 995 kr i månaden.