Städdagboken är den enklaste och mest underskattade delen av ett städavtal. Den kostar nästan ingenting, den tar sekunder att fylla i, och ändå är det den som avgör hur många diskussioner en styrelse behöver ha om trapphuset.
Varför en dagbok alls
En signerad dagbok gör tre saker på samma gång. De boende slipper undra, för de ser själva att besöket blev av. Styrelsen får något att visa upp när frågan kommer. Och firman tvingas kvittera varje besök, vilket är den enklaste kvalitetskontroll som existerar, eftersom ingen vill skriva under på något ogjort.
Alternativet är att städningen sker i det tysta. Det fungerar ända till första gången någon undrar, och då finns inget svar, bara minnen och åsikter.
Vad som ska stå i den
Tre saker räcker: datum, utförare och vad som gjorts. Därutöver ska avvikelser kunna skrivas ned och kvitteras, till exempel om ett golv inte kunde moppas för att något stod i vägen.
Formen spelar mindre roll. Det som krävs är att den hänger där alla ser den, och att den fylls i varje gång, inte bara när någon tittar.
Papper mot digitalt
Digitala system har sina fördelar: statistik, avvikelserapporter och enkla sammanställningar för förvaltningen. Men de syns inte för de boende, och synligheten är halva poängen.
Vår rekommendation är därför den tråkiga: papper i entrén om det är en förening, gärna kompletterat digitalt. En tavla som alla kan läsa slår en app ingen öppnar.
På stämman
När städfrågan kommer upp på en stämma finns tre möjliga svar: magkänsla, anekdoter eller dokumentation. Dagboken ger det tredje, och den som kan visa när lokalerna städades och av vem behöver sällan försvara sig alls.
Ta med boken till stämman om rummet tillåter, eller sammanfatta månaden i siffror. Frånvaron av klagomål i boken är ett underlag i sig.
När något har missats
Det viktigaste med en dagbok är vad som står i den efter en miss. En tom rad där ett besök borde ha varit är en ärlig signal, och en kvitterad åtgärd efteråt är en bra en.
Det som inte får hända är att dagboken blir marknadsföring i stället för dokumentation. Den som skriver under på ett besök som inte blev av har gjort boken värdelös, och då spelar det ingen roll vad som står i resten.
Så gör vi
Hos oss signeras städdagboken vid varje besök och hänger tillgänglig för de boende, och ni får en kontaktperson som svarar när styrelsen behöver ändra något. Samma upplägg används i våra företagsavtal. Skicka en förfrågan för trappstädning, så tittar vi på fastigheten tillsammans.
Vad du får räkna med
Trappstädning i Halmstad prissätts per trapphus och antal våningsplan, och börjar från 3 995 kr per månad för en normalstor fastighet. Vi kommer på fast veckodag och signerar städdagbok i entrén vid varje besök.
Vanliga frågor
Vad ska stå i städdagboken?
Datum, vem som utfört städningen, vad som gjorts och eventuella avvikelser med kvittens. Kort, läsbart och på en plats där de boende ser den. Det är hela formatet, och mer än så behövs inte.
Papper eller digital?
Papper i entrén fungerar bäst i en förening, för alla ser den utan inloggning. Digitala loggar är bra som komplement, men de syns sällan för de boende, och då tappar man halva poängen med dokumentationen.
Vad händer om ett besök missas eller något blir fel?
Det ska stå i boken: vad som hände och när det åtgärdades. En missad rad är en sak, ett mönster av osignerade dagar är en annan, och det är mönstret styrelsen ska agera på.
Vi har ett digitalt system, räcker inte det?
Det kan räcka om de boende också kan se det. Kan de inte det, sätt upp en enkel signeringslista i entrén ändå: vad gjordes och när. Det är transparensen som gör jobbet, inte tekniken.
Kan vi kräva städdagbok av vår firma?
Ja, och det enklaste är att skriva in den i avtalet: den ska signeras vid varje besök och hänga tillgänglig. [Så ser ett bra städavtal ut](/guider/trappstadning-avtal-brf) har vi gått igenom, och dagboken är en av punkterna.
