Så fungerar robotstädning

Robotstädning har gått från mässmonter till driftsatt utrustning på några år. Den här guiden förklarar vad en städrobot är, hur den hittar i en lokal, varför tekniken växer just nu och vilka lokaler den gör mest nytta i.

Vad är en städrobot, egentligen?

En städrobot, eller robotstädmaskin som den också kallas, är en självgående skurmaskin. Den lägger ut vatten och rengöringsmedel, skurar golvet med roterande borstar och suger upp vätskan direkt bakom sig, så golvet är torrt att gå på nästan omedelbart. I branschen heter den ibland robotskurmaskin, vilket är det tydligaste av namnen: det är en skurmaskin som kör själv.

Blanda inte ihop den med en robotdammsugare. Skillnaden är inte bara storlek utan metod. En robotdammsugare tar torrt damm i ett hem. En städrobot är yrkesutrustning, ungefär midjehög, väger flera hundra kilo och är byggd för lokaler på hundratals eller tusentals kvadratmeter.

Så hittar den i er lokal

Kartan görs en gång. Vid installationen körs lokalen igenom så att maskinen bygger en karta över den, och därefter håller den reda på var den befinner sig i kartan medan den arbetar. Tekniken kallas SLAM, att samtidigt kartlägga och lokalisera sig.

Tre sorters sensorer samarbetar, och tillverkarna beskriver samma uppsättning:

• Lidar mäter avstånd åt alla håll med laser och ritar upp rummets form. Den fungerar lika bra i mörker som i dagsljus.
• 3D-kameror känner igen vad ett hinder faktiskt är, alltså skillnaden mellan en pelare och en person.
• Ultraljud fångar det som är svårt för laser och kamera, till exempel glas.

Rutten läggs i förväg och körs likadant varje gång. Det är den stora skillnaden mot äldre robotar, som rörde sig slumpmässigt och missade stora delar av golvet. Maskinen dockar själv för laddning och vattenpåfyllning, och den stannar för människor, truckar och saker som står framme.

Varför växer det just nu?

Tre saker hände ungefär samtidigt.

Sensorerna blev billiga. Lidar kostade tiotusentals kronor per enhet för tio år sedan och är i dag en komponent. Den utvecklingen kom från självkörande fordon och har runnit ned i städmaskiner.

Bemanningen blev svårare. Serviceföretagen beskriver lokalvårdare som det yrke svenska företag har svårast att rekrytera, och branschorganisationen uppger att omkring 100 000 personer arbetar som lokalvårdare i Sverige. När en lokal ska hållas ren varje dag är det inte priset per timme som är den svåra frågan, utan om någon står där på morgonen.

Marknaden följer efter. Analysföretag som följer autonoma skurmaskiner räknar med tvåsiffrig årlig tillväxt, i storleksordningen tio till tretton procent, med handel och logistik som de segment som ligger längst fram.

I Sverige finns det redan i drift utanför provnivå. Västra Götalandsregionen har robotstädning i sina lokaler och beskriver både hur arbetet delas upp och att förbrukningen av vatten och rengöringsmedel går ned.

Passar det er lokal?

Två saker avgör, och båda är lätta att kolla själv.

Golvet ska vara hårt. Betong, klinker, vinyl och epoxi är vad maskinerna är byggda för. En heltäckningsmatta är ett annat jobb.

Ytan ska vara öppen och sammanhängande. Maskiner i den storlek som är aktuell för ett normalstort företag är gjorda för ytor från runt 500 kvm och uppåt, och de arbetar snabbast där de kan köra långa drag utan att svänga.

Det pekar ut en tydlig grupp lokaler:

Det roboten kan som moppen inte kan

Den loggar vad den gjort. Körd yta, drifttid och vattenförbrukning finns kvar efteråt. Det låter administrativt men är den största praktiska skillnaden: en städning utförd för hand går inte att följa upp på samma sätt, och i en verksamhet där städningen är en kvalitetsfråga är det värt mycket.

Den gör likadant varje gång. Rutten är densamma på en måndag i november som på en fredag i juli. Ingen dag blir sämre för att det var stressigt.

Den doserar exakt. Vatten och rengöringsmedel läggs ut i rätt mängd över rätt yta. Både Västra Götalandsregionen och tillverkarna beskriver att förbrukningen går ned när doseringen styrs av maskinen i stället för av handen på flaskan.

Den kan köra när lokalen är tom. Golvet blir rent på natten eller tidigt på morgonen utan att någon behöver vara på plats för att göra det.

Roboten tar golvet, medarbetaren tar resten

Den vanligaste missuppfattningen är att en robot ersätter en lokalvårdare. Det den ersätter är ett moment: den stora golvytan, som tar mest tid och kräver minst omdöme.

Kvar hos medarbetaren ligger hygienutrymmen, ytor i höjd, hörn och kanter, påfyllning, och allt som behöver en bedömning på plats. Det är den arbetsdelning Västra Götalandsregionen beskriver i sin egen drift, och den är också skälet till att robotstädning sällan säljs som en maskin utan som en del av ett städupplägg.

Så ser upplägget ut

Att köpa maskinen är en investering med allt vad det innebär: kapital, avskrivning, service och någon som kan den. Den vanligaste vägen i dag är i stället robot som tjänst. Maskinen, installationen, kartläggningen, driften och servicen ligger i en fast månadskostnad, och ansvaret för att golvet blir rent ligger kvar hos den som levererar tjänsten.

För er betyder det att kostnaden står som en driftspost och inte som en investering, och att det inte krävs någon egen kompetens på maskinen.

Vi sätter upp en pilot i Halland

Vi är i dialog med leverantörer av robotstädmaskiner och undersöker intresset hos företag i Halmstad och Halland innan vi sätter upp en pilot. Har ni en lokal som stämmer med beskrivningen ovan, alltså hårt golv och en sammanhängande yta, går det bra att anmäla intresse på vår sida om robotstädning för företag. Vi hör av oss och går igenom era förutsättningar.